visibility Similar

code Related

F6 Karlsborg 1940. Det lätta bombplanet B4 Hawker Hart med F4:a märkning, utanför den så kallade B3-hangaren. Under siffran 4 på flygplanskroppen finns barlastvikter av bly och via en genomgående stång även på andra sidan. Dessa användes vid rullning på ojämt fält, då föraren var ensam i planet. Kärran bakom sidorodret användes för att placera planets glidskopa på under planets förflyttning ur- eller in i hangaren. Denna flygplanstyp användes på F6 åren 1940-1941. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.

F6 Karlsborg 1945. 3. divisionen i samövning med LV2 och I4 i trakten sydost om Linköping. Ett startande flygplan kolliderar med ett stillastående, där furir Lager från F6 befann sej. Han dödades omedelbart , medan spanaren i det startade planet, löjtnant K.G.Thörn, erhöll så svåra brännskador att han senare avled. Föraren kadett Berg och en flygplansmästare, Holm, klarade sej med lindriga skador. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.

Reproduktion av flygblad: propaganda, från finska sidan till Röda Armé-soldater under finska vinterkriget 1939-1940. Kollage av foton och text.Text i översättning: Bildens vänstra sida:”Finländarna betalar dig generöst för de vapen du tar med dig:För en revolver 100 rubelför ett gevär 150 rubelför en snabbskjutande revolver 400 rubelför ett maskingevär 1500 rubelför en stridsvagn 10 000 rubelFör ett intakt flygplan betalas 10 000 dollar och dessutom en utlandsresa till valfritt land.Ner med kriget! Ge upp och avsluta det. Gå över till oss. Vi välkomnar dig.”Bildens högra sida:”Politrukerna och de röda befälhavarna jagar in dig i den kalla dödens famn.Vi ger dig råd om hur du kan rädda dig. Förgör politrukerna och de röda befälhavarna.På så sätt har tusentals av dina kamrater undgått döden.”Från Svenska frivilligkåren i Finland, F 19.

"23. Mars 1943 brente vårt hus i Dammsveien 27. Far lå nyoperert for brokk i 2.etg. Vi hadde ei ung samejente på 16 år som hushjelp. I mangel av margarin brukte hele befolkningen tran til å steike fisk og poteter. Det var fisken og trana som berget oss gjennom 1943 og 44. Men råtrana måtte "brennes" før bruk for å få bort den verste transmaken. Det var helt enkelt å koke trana i ei panne, slik at trandampen gikk til himmels. Dette skulle gjøres, mens hushjelpa gikk opp i 2.etg. med mat til min sengeliggende far. Hadde noen hørt om selvantennelse? Da dama skulle ned trappa fra 2.etg. slo tett røyk opp og blokkerte den eneste nedgangen. De fikk slått dobbeltvinduene ut og ropte om hjelp. Det kom heldigvis folk til og fikk flyttet stigen fra baksiden av huset, så de to kom seg ned, far barbeint i pysjen, ned i snø og glassbrått."

F6 Karlsborg 21/5 1940. Totalhaveri i starten med B4 nr. 730. Haveriet orsakades av att 3:an i gruppstarten kom för nära ledarflygplanet samt 2:an i gruppen. Härvid har farten varit så låg att flygplanet vikit sig och havererat. (Ff.asp. Mossberg skadades inte medan spanaren asp. Jonsson erhöll mindre skador i ansiktet och vänster knä). Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet, samt som Word-dokument.

Gånggrift kallad Lusthushögen. Uppförd under den yngre stenåldern, ca 3 000 - 1 500 före Kristus. Gånggriften är en ättegrav för någon bondesläkt. Gånggriften undersöktes 1868 av B E Hildebrand, varid förutom människoben påträffades 8 flintdolkar, 1 spjutspets och 4 hjärtformiga pilspetsar av flinta, 4 bennålar, 2 benprylar, 2 skifferhängen, 1 simpel skafthålsyxa, flintbitar samt 2 enkla lerkäl, allt föremål som brukades under stenålderns slutskede, hällkisttiden, ca 1600 - 1800 f.kr. Man förmodar att äldre gravrester hade blivit avlägsnade för att bereda plats för nya gravanläggningar. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum. Riksantikvarieämbetet. Västergötlands museum, Skara Storgatan 41, Stockholm Lagskyddat fornminne /Efter anslagstavla/. Bild 1: Lusthushögens gånggrift. Foto från väster. Bild 2: Foto från sydost. Bild 3: Foto av kullens bas från öster.

Kanonerna på kanonberget. Köpings stad har aldrig köpt dessa kanoner. När Lifdrabantcorpsen1756 förflyttades till Stockholm togs säkerligen inte Bulverkets (Bålverkets) kanoner med. Första saluterandet fran Galgbergens norra del ägde rum 1766. Det finns därför all anledning misstanka, att Bulverkets kanoner forslats dit. Bergspartiet omdöptes därefter till Kanonberget. Bilden visar att centrumstenen har urtag for kultappen på ett tredje kanonrör. Detta sprängdes endera 1864 eller på 1870-talet. Under innevarande sekel har kanonerna utnyttjas for salut den 1 nov 1905 och den 18 juni 1912.Av kanonrörens beteckningar att döma, så synes dessa ha gjutits 1701 vid Åkers Styckebruk. De båda kanonrören försågs 1923 med trälavetter, som snart ruttnade ned, nya sådana förfärdigades först 1966, varefter de renoverade kanonerna uppställdes på Gammelgården. Sedermera har kanonerna flyttats till Köpings museum, och försågs 2007 med nya lavetter igen.

Ödekyrkan i Krokek som den togs sig ut 1965. I sin glans dagar ersatte kyrkobyggnaden ett kapell från 1500-talet. Uppförd 1747 efter ritningar av självaste biskopen Andreas Rhyzelius. Byggnadsmaterialet tog man till största delen från det gamla nedlagda klostret intill. Söndagen den 28 april 1889 skulle kyrkan, som brukligt vid kall väderlek, värmas upp inför stundande högmässa. Just denna gång antände olyckligtvis gnistor från kaminen kyrktaket. En våldsam brand bröt ut och byggnaden förstördes bortom möjlig återuppbyggnad. Länge stod emellertid kyrkan som ruin relativt intakt. I omgångar har ruinen monterats ned och idag består den av meterhöga grundmurar.

Stationshuset byggdes om 1944-45. Även bangården byggdes då om med breddade plattformar och vissa spår förlängdes. I stationshuset finns järnvägsrestaurang, I och II klass .Stationen byggd 1875, påbyggd 1890 med en våning, bostad för stationsföreståndaren, Lastkaj i sten 1881. 1900 flyttades godsmagasinet från södra till norra sidan av bangården. Nytt godsmagasin 1944. 5-tons bockkran 1931. 1942 tre fristående plattformstak. Gångbro över bangården 1922. Två ställverkshus byggda 1906. Vattenstation och vändskiva 1892. Ny kolbox och elbelysning på bangården 1899. Bygget av vagnverkstaden påbörjades 1917 och av lokverkstaden 1924. Betjäningsbostad byggd 1886. Skyddsrum för 100 personer 1940. Matsalspaviljong inredd på järnvägsrestaurangen 1898

Motiv från Grebo 1943. Genom grönskan skymtar ortens kyrka som vid sin projektering skapade känslovågor i bygden. När kyrkoherde Christer Lindblom tillträdde tjänsten i Grebo 1745 ansåg han genast att ny sockenkyrka var av nöden. Eftersom även kyrkan i annexförsamlingen Värna var i dåligt skick, framförde han tanken att ny kyrka skulle kunna tjäna bägge församlingarna gemensamt. Efter mer än tjugo års resonerande hade man i Värna hunnit renovera sin kyrka, varför ny inte var aktuell för deras del. I Grebo enandes man om att kyrkan skulle uppföras på den plats den nu ligger, dryga 100 meter nordost om den gamla. Den 11 maj 1772 påbörjades byggnadsarbetet och den 16:e söndagen efter trefaldighet, som det året inföll den 4 oktober, firades den första gudtjänsten.

description

Summary

År 1997 förvärvade Sveriges länsmuseer gemensamt fotosamlingen efter flygfotobolaget AB Flygtrafik. Totalt omfattar samlingen omkring 84 000 fotografier varav Östergötlands museum förvärvat 3 419 st flygbilder och 1 216 markbilder från vårt landskap.

label_outline

Tags

kyrka byväg byvag ab flygtrafik olof lilljeqvist 1911 1992 sverige se västra götaland vastra gotaland steneby dals långed dals langed sverige bengtsfors göran lilljeqvist goran lilljeqvist byggnader för religionsutövning undervisning och kultur bebyggelsemönster bebyggelsemonster byar och andra lokalsamhällen byar och andra lokalsamhallen kyrkor östergötlands museum ab air traffic construction patterns villages and other local communities byway dals long church churches sweden western gotaland high resolution landscape religion religious buildings education
date_range

Date

01/01/1943
create

Source

Digital museum
link

Link

https://digitaltmuseum.org/
copyright

Copyright info

No known restrictions on publication.

label_outline Explore Byvag, Byvag, Byar Och Andra Lokalsamhallen

Aerial photographs - Flygfoto över Skedevi.

Kyrkbyn, Torsåker. Foto 1918-1919.

Vy över Hällbo från Kvarnberget.

I april månad 1802 hölls den sista gudtjänsten i Konungsunds medeltida kyrka. Som oftast uppfördes även denna sockenkyrka i hast. Redan i november samma år kunde den första gudtjänsten hållas. Ritningarna till den nya kyrkobyggnaden dateras 1795 och utfördes av den mycket framstående arkitekten Olof Tempelman.

År 1745 kom arbetet igång att utvidga socknens medeltida kyrkobyggnad i Vist. Den nya kyrkan fick en mycket påkostad inredning. Kostnaderna kunde delas av inte färre en tre säterier i socknen som i gengäld fick patronatsrätten alternerad mellan sig. Kyrkans iögonfallande innertak målades av Sven Gustavsson Stoltz från Vadstena. Orgeln donerades av grevinnan Anna-Maria Lewenhaupt på Bjärka Säby, byggd av Jonas Wistenius i Linköping 1747. Läktaren närmast till vänster färdigställdes för innehavarna på Sturefors.

Tolsgården 2 i Bankälla Sverige. Public domain image.

År 1726 härjades det gamla stenhuset på Brokind av brand och de dåvarande ägarna, Axel Sparre och Anna Maria Falkenberg, fick härigenom anledning att uppföra en ny mangård. Grunden lades från april månad 1727 och arbetet var slutfört efter fyra år. Resultatet blev ett stenhus i tre våningar under ett högt så kallat falskt säteritak.

Vy över Forsaströms bruk 1933. Storåns fyra fall mot Båtsjön var alla i äldre tid föremål för industriell verksamhet. Järn- och tegelbruk, kvarnrörelse och elkraft är exempel på aktiviteter i området.Fotografiet är ett kontaktkopierat arbetsmaterial som inte gör flygfotobolagets färdiga vykort rättvisa.

Interiör av Linköpings stifts ungdomsgård i Vårdnäs, senare kallad Vårdnäs stiftsgård. Gården invigdes 1944 och har under åren utvecklats från att vara en enkel lägergård för stiftets ungdomsverksamhet till att bli en modern konferensanläggning.

Valdemarsvik från ovan 1933. Från 1870-talet till tiden för bilden och ännu en tid var Lundbergs läderfabrik ortens dominerande industri.

Aerial photographs - Flygfoto över Mantorp.

Ås gård var tidigare ett rusthåll under Ekenäs slott som i början av 1860 friköptes av baron Gustaf Banér Nuvarande huvudbyggnad uppfördes 1865 och kort därefter tillkom gårdens ekonomibyggnader. Det välskötta lantbruket blev kvar i Banérs ägo till dennes död 1919 varefter gården köptes av Östergötlands Sockerbruks AB.

Topics

kyrka byväg byvag ab flygtrafik olof lilljeqvist 1911 1992 sverige se västra götaland vastra gotaland steneby dals långed dals langed sverige bengtsfors göran lilljeqvist goran lilljeqvist byggnader för religionsutövning undervisning och kultur bebyggelsemönster bebyggelsemonster byar och andra lokalsamhällen byar och andra lokalsamhallen kyrkor östergötlands museum ab air traffic construction patterns villages and other local communities byway dals long church churches sweden western gotaland high resolution landscape religion religious buildings education