Träförädlings AB i Linköping. Exteriör av de nya fabriks- och kontorsbyggnader som uppfördes efter branden den 1:a augusti 1889. Längst till höger den nya gjuteribyggnaden. Bakom den höga porten skymtar en del av det strax före branden uppförda ångpannehuset med sin höga skorsten. Till vänster härom synes taket och en liten del av väggen till "Lingköpings Ångsåg" med tillhörande skorsten. I förgrunden Statens Järnvägars bangård samt en smal remsa av Järnvägsparken. Foto taget från dåvarande "Järnvägshotellets", numera "Park Hotells", översta altan. - PICRYL - Public Domain Media Search Engine Public Domain Search

Ett år 1918 postgånget vykort med motiv av Linköpings brandstation. Adresserat till den från Vikingstad bördiga Gunhild Axbom.Vid tiden för bilden var brandstationen relativt nyligen uppförd. Den ritades i nationalromantisk stil av byggmästaren Nils Meijer med hjälp av arkitekt Nils Rosell. Även den i Linköping framträdande Axel Brunskog lämnade in arkitektförslag men fick se sig övervunnen. Som inspiration för Meijer och Rosell stod brandstationen i Wilmersdorff, Berlin. Den uppfyllde väl tidens syn på brandmannens arbete. Brandsoldaterna skall rycka ut ur en borg som ger intryck av deras farliga och aggressiva yrke.Byggnaden placerades på en för linköpingsmått mätt höjd. Därmed fick man nedförsbacke till stadens bebyggelse. I samband med inflyttandet inköptes två automobiler, en stegbil och en för manskap och redskap. Men trots att man försålde kårens hästar lät man ändå flytta över viss hästanspänd utrustning som garant utifall de nymodiga automobilerna skulle krångla. Kostnaden för bygget landade på 165 000 kronor.

Kvart i 6 på kvällen den 1 augusti 1889 hörde linköpingsborna plötsligt domkyrkoklockorna ringa för brandlarm. Brand hade utbrutit i Linköpings Träförädlings övre fabrik och innan natten var till ända hade elden spridit sig över hela fabriksområdet och även raserat Linköpings Gjuteri. De bägge industrierna var två av Linköpings största och som före branden tillsammans erbjudit omkring 150 personer arbete. Den medfarna bilden visar resterna av just nämnda gjuteri.

Linköpings före detta rådhus efter en genomgripande renovering som blivit klar under fotoåret 1927. Byggnaden var tänkt att ersätta det rådhus som blivit lågornas rov i den stora stadsbranden år 1700. En tilltänkt tomt utsågs men av ekonomiska skäl kom ingen byggnation igång. Istället kom landkamreraren Johan Olof Hertzman att förvärva tomten och lät uppföra stadens första nyantika byggnad som sin bostad. Fastigheten stod färdig 1799. Men redan 1803 ändrade sig borgarna som köpte ut Hertzman och byggnaden kunde tas i bruk som rådhus. Över tiden har fastigheten inrymt ett flertal verksamheter, främst i gatuplanet och i andra våningen. Borgmästare- och domprostboställe, bank och polisstation är några exempel.

Linköpings före detta rådhus vid tiden för en genomgripande renovering som blivit klar 1927. Byggnaden var tänkt att ersätta det rådhus som blivit lågornas rov i den stora stadsbranden år 1700. En tilltänkt tomt utsågs men av ekonomiska skäl kom ingen byggnation igång. Istället kom landkamreraren Johan Olof Hertzman att förvärva tomten och lät uppföra stadens första nyantika byggnad som sin bostad. Fastigheten stod färdig 1799. Men redan 1803 ändrade sig borgarna som köpte ut Hertzman och byggnaden kunde tas i bruk som rådhus. Över tiden har fastigheten inrymt ett flertal verksamheter, främst i gatuplanet och i andra våningen. Borgmästare- och domprostboställe, bank och polisstation är några exempel.

Kvart i 6 på kvällen den 1 augusti 1889 hörde linköpingsborna plötsligt domkyrkoklockorna ringa för brandlarm. Brand hade utbrutit i Linköpings Träförädlings övre fabrik och innan natten var till ända hade elden spridit sig över hela fabriksområdet och även raserat Linköpings Gjuteri. De bägge industrierna var två av Linköpings största och som före branden tillsammans erbjudit omkring 150 personer arbete. Den medfarna bilden visar resterna av just nämnda gjuteri.

Similar

Explore more

Similar

Related

Explore more